THS KÅRHUS,
Tekniska Högskolans Kårhus,
Drottning Kristinas väg Stockholm
Den första delen av nuvarande Kårhus
byggdes 1930, en av de första bygg-
naderna i funktionalistisk stil, 
samtida med stockholmsutställningen.
Ritad av Sven Markelius och Uno 
Åhren. Kårhuset har sedan dess byggt
om och till, 1952 och 1977 Om-
byggnadsprojektet som var slutfört
1999 startade 1996 med program-
arbete. En från början liten om-
byggnad växte successivt till att
bli en mycket omfattande ombyggnad
och restaurering där vi varit både 
arkitekter och projektledare. 
Samtliga installationer är nya och 
har till största delen byggts in i 
golvbjälklag och väggar för att 
kunna bevara de rumsliga kvalité-
erna.En stor yta har tillkommit 
genom att spränga bort det berg som
fanns under 30-talets matsal. Där 
har nya funktioner som bastu-
avdelning och disktransportband
placerats Kårhusetinnehåller ovan-
ligt många verksamheter som delvis
skall fungera parallellt, film-
visning, vid sidan om pubkväll och
gasquefest i bastun. Kök, matsalar,
kontor, studierum,radiostudio, 
rockscen, och 6 nya barer mm ställer
extremt höga krav på samordning av 
installationerna. För att bevara 
värdefulla kvalitéer och med hänsyn
till att THS kårhus ansökt om att
kulturminnesförklara Kårhuset har 
vi valt att rekonstruera vissa 
delar avseende materialval och färg-
sättning samt delar av planlösningar
både från 30- och -50 tal. Exteriör
har vi valt att behålla det samman-
byggda husets gestalt från 1952 med
vita och svarta fönster i fasad av
terrasitputs Kort beskrivning av 
valt ventilationssystem som enl. 
vårt förmenande är en av grund-
förutsättningarna för bevarandet av
den geometriska funkismiljön: Under
de gångna årens många ny- om- och 
tillbyggnaderna hade det resulterat
i inte mindre än sju fläktrum svår-
skötta och med dålig driftekonomi. 
Vi valde att göra ett nytt fläktrum
och placera det centralt på taket 
på 50- tals delen, Med horisontala 
kanaler på taket till de bef. fläkt-
rummen. På så vis kunde vi använda 
de bef. schaktlägena och de bef. 
fläktrummen  intakta som tillhör 
ursprungliga 50-arkitekturen. Vi 
valde också att istället för att 
göra en stor ”plåtlåda” på taket 
göra en stor påbyggnad av huset 
genom att höja den bef putsade 
fasaden. Efter försök att projek-
tera ny ventilation med tradition-
ella system som grund insåg vi att
för att klara projektets bevarande-
önskemål och den för övrigt höga 
ambitionsnivån valde vi att mitt i
projekteringen välja ett mycket 
annorlunda ventilationssystem, ett
system som Bernt Nyström på AIR 
Inovation utvecklat. Systemet inne-
bär att luften tillförs rummen ur 
öppningar placerade ca: en meter 
från golvet. Luften blåses med 
relativt hög hastighet rakt mot
golvet. Den höga lufthastigheten 
innebär att den tempererade rums-
luften medinjekterar, på så sätt är
det möjligt att tillföra både kyla
och värme via luften. Systemet 
skulle kunna kallas ett ”lågt 
placerat omblandande system”. Från-
luften placeras så högt som möjligt,
det behövs bara en öppning i vägg
eller tak, även i stora rum, Till 
systemet hör också ett fläktrum där
hela fläktrummet är luftkanal, allt-
så inget luftbehandlings aggregat
inställt i rummet. Hela fläktrummets
innehåll är platsbyggt med en paten-
terad värmeväxlare med en verknings-
grad på upptill 90 %. Eftersom detta
system inte är ett färdigt system
kunde vi utforma ventilationsdonen
så de passar till husets olika rum
och dess förutsättningar.Det mesta
av all ny kanalisation för vent, el,
tele och data är förlagda i golv Den
bef. golvkonstruktionen består i 
både 30- och 50- tal av en bärande
betong på den en fyllning och på det
en överbetong. De till synes släta 
och funkisbetonade väggar speciellt
i 30-talshuset innehöll vertikal 
kanalisation som dagvatten från tak,
värmestammar, rökkanaler från port-
vaktslägenheten. Vi forsatte med
principen att bygga in alla verti-
kala installationerna i bef. väggar
och bilade in bland annat ventila-
tionsdon i väggarna. Alla dessa till
synes omfattande installations-
åtgärder har vi ansett vara nöd-
vändiga för att kunna behålla den
tidstypiska funktionalistiska 
gestalt, i detta ett av de första
rent funktionalistiska husen i
Sverige.
Ansvarig arkitekt och projektledare: Christer Pettersson, Rolf Eppens Fastighetsägare: THS Studentkår Hyresgäst: THS studentkår Referens: Ombyggnadsansvarig Daniel Larsson tel 070 584 19 65 Area BTA: ca 6 000 kvm Upphandlingsform: Generalentreprenad Kostnad ombyggnad:ca 75 milj Arkitektarvode: ca 9 milj Färdigställt: 1999 Projektet är presenterad i: Tidskrifterna: Offentliga rum nr 3/2000 Arkitektur nr 1/2000 Boken: Hur bra hus blir till och förvaltas